Saft är för många den ultimata törstsläckaren under varma sommardagar. Den fruktiga drycken med sin söta smak passar som måltidsdryck, som komplement till en fikastund eller bara som den är. Saft tillagas vanligen genom att man kokar socker och frukt tillsammans med vatten. Ofta måste också någon form av konserveringsmedel tillsättas. En av de vanligaste baserna för saftkokning är jordgubbar. Även om just jordgubbssaft för många är förknippat med oskyldiga sommardagar i barndomen, anses rena jordgubbar faktiskt traditionellt vara ett afrodisiakum, det vill säga ett sexuellt stimulerande ämne. Hur effektivt det egentligen är kan kanske ifrågasättas. Vill man vara säker på att stimulera någon annans eller sin egen lust är det därför bättre att använda sig av sexleksaker. Du hittar ett brett utbud på Lyxigasexleksaker.se.

Jordgubbar är dock bara ett exempel på de många variationer av saft som går att skapa. Några andra vanliga smaker är hallonsaft, apelsinsaft, svartvinbärssaft, fläderblomssaft och blandsaft, varav den sistnämnda är just en blandning av olika bär och frukter. Förutom kokning kan man också framställa saft genom att helt enkelt röra ihop bär, socker och vatten utan att koka dem. Detta kallas rårörd saft, och har den fördelen gentemot kokad saft att konserveringsmedel inte alltid behöver tillsättas, i alla fall i rårörd lingonsaft och andra rårörda safter där citronsyra används i tillagningsprocessen. Citronsyra har nämligen en viss konserverande effekt i sig.

När man kokar saften kan man för att göra det enkelt för sig använda en så kallad saftmaja. En saftmaja är ett kärl i tre delar, designat för att kunna användas på en vanlig spishäll. Den understa delen av saftmajan, som har formen av en ganska grund kastrull, fylls med vatten. I delen över, utformad som en djup kastrull, finns ett litet hål, som sitter ganska högt placerat. När vattnet i botten börjar koka stiger ångan genom hålet till den mellersta delen, och sedan vidare upp i den översta delen, som har en perforerad botten. Det är i denna del som bären ligger. När bären värms upp spricker de, och börjar droppa ner sin saft till det mellersta kärlet. Därifrån kan man sedan tappa upp saften genom en sidoslang. Om man blandar ut saften med lite vatten och släpper ner några iskuber, kan man njuta av ett perfekt glas saft.

Mjöd är en dryck med mytiska associationer i Sverige. Vi förknippar den honungsbaserade drycken med vikingarna och med gudomliga krafter. Trots det är mjödet en dryck som inte bara dracks av vikingarna – faktiskt har drycken funnits i nästan alla forntida kulturer. Exempel på folk som drack mjöd var mesopotamierna, egyptierna, grekerna, romarna och mayaindianerna. Det finns spår av en jäst dryck som innehåller honung så långt tillbaka i tiden som till 7000 talet f. Kr., i Kina. Drycken omnämns också i hymnsamlingen Rigveda från år 1700-1100 f.Kr., från Indien. Gemensamt för mjödet i samtliga kulturer är dock att det ansågs vara gudarnas dryck. I de nordiska länderna sade man att Oden stal ett mjöd som kallades suttungamjödet från jättarna, och gav det till asar och människor. Det sägs också att krigarna som kom till Valhall drack mjöd som kom ur spenarna på geten Heidrun, som stod högst upp på världsträdet Yggdrasil.

Det finns få förteckningar över hur man drack mjöd på vikingatiden, och hur mycket mjöd man drack. Man tror dock att mjödet på den tiden var en fin och dyr dryck, som endast intogs vid högtidligheter. Desto vanligare var då mjödet under 1400- och 1500-talen. Mjöd var till exempel en vanlig dryck vid Gustav Vasas hov. Efter detta började dock mjödproduktionen, och således konsumtionen, att minska. Detta tror man berodde på en rad kombinerade faktorer: biodlingen minskade, eftersom sockret ersatte honungen och stearinet ersatte bivaxet, och mjödet konkurrerades ut av importerat vin.

Det produceras dock fortfarande en del mjöd i Sverige. Tillverkningen går i princip till på samma sätt som vintillverkning, förutom att vatten och honung är basen istället för druvsaft. Det finns en mängd olika sorters mjöd, som ser och smakar olika ut. Skillnaderna beror bland annat på vilken sorts honung man använder, och om man tillsatt några bär, någon frukt, några kryddor eller malt vid tillverkningen.